SuperSuraStruntSara.blogg.se

Då sambon fyllde 40 fick han av sin släkt en tur med luftballong och övernattning på hotell i Sundsvall. För att inte behöva göra det ensam och för att få en minisemester utan barn köpte vi till en resa för mig med. I torsdags var det så dags att åka.. Vi packade in allt i bilen (japp -  4 par trosor, 3 par strumpor..ja allt var med!) och begav oss mot Sundsvall. Då luftballong är väldigt väderstyrt är det ca 50% chans/risk att man faktiskt får flyga och då vi svängde in på parkeringen till IKEA såg det allt annat än ljust ut! Det var mulet, småduggade och flaggorna rörde misstänkt mycket på sig. Ja, ja vi gjorde IKEA och shoppade på Birsta i väntan på att kunna åka till hotellet och checka in. Då vi var klar där duggade det inte utan var ett mer ihållande regn, vinden hade ökat och molnen mörkare.. Vi sa både jag och sambon att det här kommer inte bli av! Men vi får väl gå på stan och käka på restaurang och mysa av att bara vara vi för en dag.. och natt ;) Vi åkte till hotellet och fick vårat rum, packade in oss och njöt av utsikten (rätt in i byggnaden intill..) Vid 16 kunde man ringa ballongbolaget för att få info om det blev nått eller inte. Vi hade inte en tanke på att det skulle bli, så båda fick rätt stora ögon då det SKULLE bli FLYGA av! Hade det varit små fjärilar i magen innan ökade det till en hel flock nu vill jag lova! Två timmar på oss att äta nått och hitta mötesplatsen. Blev en snabb kebab på stan och sen till hamnen där vi skulle ses för vidare transport. Vi blev 10 tappra som skulle flyga, piloten och den som skulle köra följebilen kom och vi fick instruktioner för hur kvällen skulle se ut. Piloten hade kontakt med flygplatsen/nån väderkille som okejade om/var det blev bäst att starta. Vi fick direktiv att åka nord/nordväst - vi ville ju inte hamna på nån ö, det är lite svårt satt ta sig därifrån då. Alla fick inte plats i deras bil så jag och sambon tog ett par till i vår bil och hakade på mot okänd plats. Vi har inte alls koll på Sundsvall med omnejd så vi körde blint efter honom och litade på att de visste var vi skulle. Första stopp blev vid en fotbollsplan men där blåste det åt fel håll så vi måste mer väster ut.. In i bilarna och åka vidare... nästa stopp en åker mitt i ingenstans.. jo då men HÄR går bra! oj oj oj.. en flock blir till en koloni med fjärilar!!

 

Av med en stor j***a korg som väger as.. ut med en ballong som är 30m lång.. in i korgen för säkerhetsgenomgång..ut ur korgen och tippa den på sidan.. stora byggfläktar fram och börja fylla 30m ballong med 7 kubik luft.. tycker synd om de som fick stå i änden (ballongens "upp"sida) och hålla emot så den inte reste på sig innan all luft var inne.. rätt som det är börjar piloten köra brännarna för att värma luften - det lät HÖGT! - dags att hoppa in i korgen och ställa sig i startposition (hålla i handtagen och mjuka, böjda knän) åhhhhh..korgen börjar röra sig... vi lyfter!! AKTA BILEN!! törnar emot följebilen och åhhh där är en telefonledning...puh, den missar vi i alla fall.. Snabbt gick det uppåt och marken blev läskigt liten och ganska snabbt såg vi inte var vi startat från. Mäktigt, läskigt, coolt, nervöst - alla känslor på en gång, jag spände varenda muskel i kroppen tror jag och stog med en fot på varsin sida korgen ifall det skulle bli hål i mitten så hade jag chans att ta i handtagen och stå på kanten. (intalade mig att det skulle funka så iaf)

 

I olik fart och höjd gled vi över skog, äng, vatten - det var otroligt härligt. Piloten gick ner så vi skulle få se ballongens spegling i sjön som vi gled över, jättehäftigt! Men när vi kollar upp så har vi ett stenbrott på ingång och bortom det är det en bergvägg..ehh hinner vi upp och över där??!!! NEJ, det gjorde vi visst inte..swischh in i träden, skraaaaaaaaap in i berget... nu kommer vi tippa och VEM ska hitta oss här??! Men så lätt tippar tydligen inte en ballong och vi glider vidare och högre upp igen. Fortsätter in mot Sundsvall och njuter av utsikten, människor som vinkar och är helt i min egna lilla värld.

 

Sambon börjar surra med mig och helt utan förvarning drar han upp en ask ur fickan och frågar om vi inte ska göra slag i sak..han öppnar asken och FRIAR där och då <3 Förvirrad och helt paff svarar jag naturligtvis JAAA, han får sträcka sig på utsidan korgen och från ljudet av brännaren trär han ringen på mitt finger. WOW vilken känsla och jag fattar nog inte riktigt vad som händer.. Jag hade verkligen INGEN aning.. och min sambo brukar inte kunna hålla nått hemligt. Jag trodde aldrig att han skulle fria vi har ändå varit tillsammans i 20 år, men ibland blir det inte som man tänkt sig <3 Galet glad och med ett helt land av fjärilar i magen flyger vi vidare in över Sundsvall. Jag skulle kunna flyga hela kvällen men till slut måste vi börja nedstigningen.

 

Nu är det inte så enkelt att få en ballong att landa just där piloten tänkt sig, så första försöket misslyckas och vi får stiga för att inte fastna i en tv-antenn på ett hustak. Piloten letar en öppen yta och vi flyger hyfsat lågt och allt mer folk ser oss. Till slut hittar han en öppen plats, vi ska bara ta lite stöd mot träden där borta och sedan landa. En medpassagerare påpekar att det är vattenverket vi är vid och där finns ett staket! Mycket riktigt.. in i träden, över staketet - oj där står det en bil till - skrapar mot taket på bilen (jag trodde vi skulle putta omkull bilen) och sedan landar vi med en duns på gräsmattan. ETT problem nu bara - vi är instängd med en ballong på 30m, en korg som väger bly och ett staket som inte går öppna. Ingen fara! Vi skjuter ballongen mot staketkanten och så slänger vi över ett rep och fäster det i följebilen så flyger vi över staketet. Min sambo och 3 till får hoppa ut och putta ballongen mot staketet, repet firas över staketet och piloten börjar fylla mer luft i ballongen - IN i ballongen nu grabbar så lyfter vi. Sakta men "säkert" över staketet - oj oj där är det en sjö (tur det fanns flytvästar i korgen)...oj oj på andra sidan är det en lyktstolpe.. men vi lyckas faktiskt landa mellan både sjö och stolpe (tack att vi satt fast i följebilen!!) Nere..ballongen fiser ihop förvånansvärt snabbt och strax ligger den på marken. Vi börjar lägga den till rätta (vi ska ju plocka ihop allt också innan kvällen är slut) och pressar ur så mycket luft vi kan. Plötsligt är TV där och filmar..jaha va kul, det kanske inte är så ofta men ser luftballonger men tv var väl lite att ta i?!?

 

Då vi fått in all ballong i säcken (tänk - för stor sovsäck i för liten påse så fattar du hur det såg ut) lyft på korgen och packat ihop allt var det dags för DOP. Då man flyger ballong blir man "adlig" och blir döpt i champagne. Vi tituleras numera - markgrevinna och markgreve av Sidsjön. Låter nått det!! Efter att piloten hällt findrickat i huvudet på oss fick vi ett glas att dricka också samt en macka, kaffe och en pepparkaka. Alla fick ett bevis med sin nya titel och vi började avrunda kvällen. Vi packade in oss i bilen och åkte tillbaka mot hamnen där alla blev avsläppta. MEN - vi hade ju tagit egen bil så vi måste åka och hämta den ju...

Jo då men piloten och hon som kört följebilen skulle skjutsa oss dit. klockan var vid det här laget 23.15 ungefär så det var bäcksvart ute. Vi börjar åka och efter några mil börjar vi fundera - åkte vi verkligen så här långt förut. Men jo det brukar ju kännas längre när det är mörkt och vi visste ju inte var vi var öht. Men en stund senare så måste vi jog erkänna att vi inte var på rätt väg! Bara att vända på ekipaget (ballongen var på släp efter bilen) och hitta rätt väg.. Vid 00.00 ungefär hittar vi till slut vår bil, wihoo, och kan åka tillbaka till hotellet.

 

En skön och välbehövlig dusch senare och ett försök att förtränga att jag var svinhungrig i en oskön säng med en kudde som senare gett en nackspärr utan dess like så lyckades jag somna en timma eller två. Vakna och göra sig klar för den UNDERBARA hotellfrukosten, där skulle jag kunna sitta huuur länge som helst. Checka ut, åka för lite mer shopping, hjälpa en farbror på 80+ att byta däck sen han kört på fälgen en bra bit och äta en snabb lunch på Ica Maxi så var det dags att bege sig hemåt igen. En fantastisk, underbar och överraskande resa som vi kommer minnas och leva på i flera år <3<3<3 

 

Till min underbara sambo vill jag bara säga JAG ÄLSKAR DIG!!